Lars Winnerbäck - Om att duga (Från Transit i P3)

Det fanns en ung tjej som jobbade på gymnasiet där jag gick, och ibland i stunder av nycker trodde hon att hon dög. 
Att hennes bröst var okej, hennes ansikte diskret och lagom sminkat, och att hennes inkomst var tillräcklig.

Själv kunde jag också gå förbi henne utan att tänka på något anskrämligt i hennes yttre.
Så naivt! Bekymmerslöst kunde hon korsa korridorerna med sin övervikt utan att bära långrandigt.

När man kunde få en bikinirumpa på bara fyra veckor om man köpte kvällstidningen och följde instruktionerna.
Där kunde man också titta i tabeller om man vägde för mycket, om man tjänade tillräckligt. Vad killar tyckte om för bröst 
och vad tjejer ser först hos en kille. 

Det hela var mycket enkelt. Det gavs exakta exempel med bilder på tjejer som var felfria, och tydliga 
förklaring som "så gick jag ner 25 kilo på tre veckor" och "så kan du klä dig smalare". Det här är en mullig modell
och det här en vanlig modell.

Varför gick den här tjejen omkring så obekymrat med sina hängbröst? Läste hon inte tidningar, hade hon inte tv.
Hon kanske inte råd? Eller visste hon något som vi andra inte visste. Hon kanske var en såndär feminist, som inte rakar
sig mellan benen och som tycker analsex gör ont.  ja, nånting var det.

Det här var naturligtvis bara vissa dagar. För det mesta hade hon långrandigt på sig och för det mesta drack hon bara 
ett glas citrondricka i matsalen på lunchen och för det mesta var allt som det skulle vara.

Men det var ibland som hon kom farande mellan skåpen med en frisyr som var ute redan innan den var inne. Med tajt t-shirt 
med ränder på tvären. Och Jag undrade vad som hade tagit åt henne. "hallå, gör om henne"

Men det var som om nånting stannade upp, som om breda höfter plötsligt blev lite tillåtet. som om jag bredvid henne också 
kunde se ut lite hur som helst. och ärligt talat ibland var det faktiskt lite skönt. aa det var faktiskt som om hon blev helt 
perfekt. 

Men vadå? Stämde inte tidningarnas tabeller, tycker inte vi killar om fasta, stora och brunbrända bröst kanske. "hallå, 
gör om henne" Någon ordning måste det vara, man kan faktiskt inte se ut hur som helst, och framförallt kan man inte gå runt 
och tycka hur som helst. Citrondricka och bikinilinje, det är vad jag gillar. Det är vad jag tycker.

Men varför kändes hon friare än alla mina skolk? Varför blev hon så snygg när hon var så utanför marginalen? 
Varför kom det en doft av  rock'n'roll när hon kom förbi?

Det här är Lars Winnerbäck, för transit i P3.