Sen du var här (Lars Winnerbäck) D G D/F# Em Sen du var här har häggen slagit ut, det blåser vindar ifrån förra sommarn C G D/F# Em C å jag tittar ut över parken, för å se om jag kan se dig G D/F# Em C G jag ser björkarna som blommar nu, med lite mera färg sen du var här Sen du var här har tiden tickat fort, jag är nog mera inspirerad jag längtar inte längre efter tågen, som ska ta mig härifrån å allt som tråkar ut mig då känns lite mera värdefullt sen du var här D G Am Em Låt tiden gå, jag är samma nu som då Am Em Am7 C G Samma människa ungefär, fast med lite mera lust sen du var här Sen du var här har allting kommit gratis, det är sant som nån har sagt att när man talar om trollen är det dags att hålla tyst jag blir alltid så förvånad hur allting bara händer hur livet bara börjar jag gläder mig åt nya krafter nu sen du var här Sen du var här har allting blivit större, det är lättare att vakna jag kan se mig själv gå runt och inte riktigt ha nånstans att ta vägen men jag följer hjärtat, samma hjärta, men med mera glöd sen du var här Låt tiden gå... Sen du var här har gatorna gått hem, nu är bitarna på plats nu kan jag se ifrån mitt fönster, samma utsikt som förut fast kanske ändå lite längre, lite högre, lite värre allting känns tryggare, ändå mycket större nu har häggen slagit ut, nu har våren tagit fart C Cm (?) G lite starkare å mer sen du var här Låt tiden gå... x2 C G sen du var här x3 C Cm G ----------------------------------------------------------------------------- Love Song (Lars Winnerbäck) Intro: Am G F C x2 Vers: Am G F C x2 F G F C Am G F C F G x2 Mellanspel: Am Em Am Stick1: C Dm Em G F G x2 Stick2: Am Em Am x2 Refräng: C Dm7 F G x2 Vers: Jag säger ingenting om sorg, jag säger allting har ett slut. Och det var sådan som jag kom, och det var sådan jag gick ut. Vers: Förlåt att jag var där men jag var vacker i ditt liv och dina ögon blev ett hem. Men sen blev det trångt att vara två, jag gick ut, du fråga vem. Men jag har ingen sån skimär Stick1: Men jag stängde aldrig nånsin några dörrar, jag bara gick ut. Och du fråga och jag svarar: det är klart att jag saknar en dag som förrut. Stick2: För det kanske känns svårt när ljusen har släckts, vi är mitt i vår mökaste tid. Ah, det kanske känns svårt men när minnena väcks, kan jag fortfarande höra ditt liv. Refr: För man saknar sånt som man inte har, man saknar allt som man inte har kvar. Vi har fortfarande långa vägar kvar. Man saknar inte sånt som man har. Stick1: Å, Vi märkte nog inte riktigt vad som hände, förrän allt var slut. Och igår kom vintertid och jag tror att jag kände, en dag som förrut. Stick2: För när snön hade kommit och marken hade täckts, var vi mitt i vår ljusaste tid. Nu har löven fallit och minnena väckts, och jag kan fortfarande höra ditt liv. Refr: För man saknar sånt som man inte har, men vi har fortfarande långa vägar kvar. Jag har lärt mig att längta är bättre än att ha. För man saknar inte sånt som man har. Stick1: Men jag stängde aldrig nånsin några dörrar Refr: För man saknar sånt som man inte har, vi har fortfarande långa vägar kvar. Jag har lärt mig att längta är bättre än att ha. För man saknar inte sånt som man har.